Är det värt det?

Jag sitter i soffa och tittar på mina älskade tjejer. Tyra som varit sjuk i några dagar har precis somnat på mammi, det har vänt och hon är mycket bättre idag, men hon är fortfarande trött efter feber och förkylning. Tesan som utmattad har själv tagit hand om Tyra på nätterna och när jag varit i skolan och även om det är hennes val så kan jag inte låta bli att känna en otrolig tacksamhet. Idag kommer grabbarna också, som jag längtar efter dem.

Den här synen mötte mig igår morse när jag kom upp

Snart kommer mina älskade grabbar

Men tiden då? Jag pluggar 150% och siktar på MVG i alla ämnen, jobbar när tillfälle ges, spelar med Spasmic Superheroes när skola och jobb tillåter, jag jobbar med Grandpa Goes Beach - en festival för barnfamiljer som inte har råd att åka på semester, har engagerat mig i hyresgästföreningen och Verdandi, försöker hitta kvalitetstid för mig och familjen, ska hjälpa farmor med hennes dator, vill försöka göra något med mina vänner någon gång också, dessutom borde jag kanske försöka sova lite också.

Sömnbrist?

Ja, det är värt det. Absolut. Skolans studietakt minskar drastiskt snart, och än så länge är det nästan bara kul; jobbet väljer jag eftersom jag vill kunna betala mina räkningar; spela med Spasmic är så otroligt utvecklande och roligt, snart är våra spelningar med rockkarusellen slut; barnfestivalen flyter på och det kommer fler och fler som vill hjälpa till, dessutom känns den otroligt viktig; hyregästföreningen och Verdandi känns viktigt och kul, men kräver nästan inget av mig utan det är upp till mig; farmor, är fantastisk, ställer upp med allt hela tiden och förstår mig även om jag märker att hon blir besviken ibland och det gör ont; min vänner, många av dem är själv upptagna med olika saker så det är svårt att få till, men riktiga vänner förstår och det är bara fram till maj; sömnen prioriterar jag mer eller mindre; familjen, hade det inte varit för min älskade Tesan så hade inget av detta varit möjligt, då hade jag fått prioritera om. 

Med det vill jag tacka alla i min omgivning för att ni finns och för att ni förstår och ställer upp, men mest av allt vill jag säga tack, jag älskar dig, vill du gifta dig med mig Therese?

Jag har redan friat, men jag gör det så gärna igen

Nu är det dags att åka på fackutbildning som började för ett par minuter sen. Ha en kanon dag, det tänker jag!

Men JA, det är värt det!