Tre pass på två timmar...

Idag blev det som jag tänkte, ett Core pass, ett Easyline pass och ett BodyPump pass. Tungt var det men jäklar va skönt!

Först började jag med 30 min Core och vi hade Lisa som ledare, det var första gången och när vi började tänkte jag efter några minuter, "Oj, va lätt pass det här var", de var ord jag snabbt fick äta upp, jäklar va tungt det blev sen. Hon körde ett annorlunda pass men lika tungt som alla andra Core pass. Det var grymt kul och oss emellan är jag lite glad att det "bara" var 30 min.

Sen blev det 30 min Easyline, och det var som vanligt. Det blir så tungt som man gör det och jag tog det inte lugnt. Men gick fem minuter innan det slutade för att hinna med BodyPump passet och få lite vila emellan.

Det var ett nytt pass på BodyPump, även om många övningar var lika tycker jag. Nåväl, kul var det och som tur var hade jag Stefan med mig, han har full koll på hur mycket man ska ha på vid varje övning, jag har fortfarande inte lärt mig hur mycket jag klarar så jag följde honom och han gick på gränsen hela tiden. Det var sjukt tungt pass, men när det var som värst så kollade jag i spelgen på Stefan och såg att han såg mer ansträngd ut än mig och då kändes det genast lite lättare och jag kunde fortsätta med ett leende.

En annan sak som var kul att det var så många jag kände på de olika passen. Syrran var där, Sylvia från utmaningen, Jenny som jag lärt känna nyligen och Lina lika där och Anna som är en gammal vän, Eva som jobbar på Må Bättre och gammal arbetskollega med min sambo och dessutom fick vi sällskap av Lisa (min kostrådgiverare och ledare under de andra passen) under BodyPump passet.

Så avslutar jag med veckans nakna sanning, håll till godo!

28 mars 2012

Små förändringar, men ändock, det går åt rätt håll.

Medveten vila

Idag hade jag tänkt att hinna med ett stykepass, men jag hade tagit fel på vilken tid jag skulle vara i skolan och istället för att sluta 10 som jag trodde blev det 12, jag åkte ner till Må Bättre, men med en hemtenta vilande på mina axlar, så kände jag sån stress att jag valde att inte träna idag. Att jag fortfarande har en grym träningsvärk sen söndagens styrkepass har inget med det att göra. Det var ett medvetet val, jag ska ner imorgon och köra Core, Easyline och Bodypump, så jag kommer inte ligga på latsidan för att jag inte tränade idag. Jag tar igen det imorgon och resten av veckan. Hemtentan ska vara inlämnad på fredag så jag måste prioritera den just nu, från och med nästa vecka har jag nästan igen skola alls igen och kan köra på mycket mer de sista veckorna av utbildningen.

Sen fick jag ett mycket glädjande samtal från Ryan Garrison, Redaktör för Nolltvå. Men det berättar jag mer om när jag får mer information själv, kul grejer på gång vill jag lova iaf.

Med det sagt måste jag återgå till pluggandet och återkommer imorgon med veckan nakna sanning och lite mer om hur träningen gick, det var längesen jag var på något pass nu, två veckor? Oj vad tiden går. Allt gott!

På väg tillbaka och på väg bort.

Idag har jag kört nästan två timmar cykling tillsammans med en gammal god vän. Det var kul att få träna med honom igen,  trodde inte jag skulle orka hela vägen men vilken segen när jag gjorde det. För övrigt så har jag en grym träningsvärk från söndagens styrkepass, gissar att det är sviter från torsdagen också. Skönt är det, på nåt perverst sätt.

Jag tänkte på en sak min sambo uppmärksammade ifrån gårdagens utflykt, vi var ner till kålgårn och åkte rutchkana med Tyra, det var riktigt kul för övrigt. Vad jag skulle komma till var att vi tog lite kort båda två och när Therese kollat på sina sa hon till mig: "Du ser ju ut som en "normal" pappa nu!". Jag tog det som en komplimang och när jag såg dem blev jag glad, det var inte längre så att jag ville kolla bort eller försöka förtränga det med att det var "fel vinkel" eller någon annan ursäkt jag brukar gömma mig bakom. Jag kände mig som en "normal" pappa när jag såg dem och det gjorde mig verkligen lycklig.

Döm själv...

24 mars 2012

Tyra och Therese åt glass, själv tog jag en sallad.

Och så jämför med de här korten...

Från 2011

Från 2009, men ändå.

 Skillnaden känns och det är inte lika jobbigt att se sig själv på kort längre. Det är ett steg i rätt riktning och det motiverar mig än mer. Jag har levt i nån slags förnekelse. Jag har vetat om att jag varit för tjock för mitt eget bästa. Speglar går att undvika men när min sambo lägger ut kort på fejan så vet jag ju innerst inne att det är ju så alla andra ser mig, och det har varit jobbigt men nu känns det lättare. Därmed inte sagt att jag dömer någon annan, jag talar för mig själv och min upplevelse av mig själv. Jag vet precis hur jobbigt det kan vara och hur svårt det är att ta tag i det. Sen är det ju inte utan att man blir grymt motiverad av Robert Wickström och de andra i Biggest Looser, och det var väldigt kul att träffa honom och Cathrine, vilka underbara människor.

En annat kort inlägg, jag berättade förut att jag åt medicin mot en infektion i lungan och fick bieffekter av det, och ju mer jag tänker på det desto mer rädd blir jag över hur nedgången jag var, tror inte jag insåg det själv. Men jag läste bipacksedeln igår under biverkningar:
"Beteende- och humörförändringar [förändrat drömmönster inklusive mardrömmar,sömnlöshet, sömngång irritationsbenägenhet, ängslan, rastlöshet, oro/upprördhet inkluderande aggressivt beteende eller fientlighet, depression (Mindre vanliga), darrningar(Sällsynta), hallucinationer, självmordstankar och handlingar (Mycket sällsynta)] "

Flera av dem stämde in på mig och det var inte så konstigt att jag vaknade gråtandes fullständigt förkrossad mitt i natten. Tur man inte är aggressiv av naturen. Jag är glad att jag slutade med den i tid. Nog för att jag kommer att läsa bipacksedlarna hädanefter men med dessa symtom borde man inte flagga lite för det som läkare eller från apoteket, de brukar de ju alltid annars göra? Utan att lägga skulden på någon annan, så blir jag lite rädd...

Det är som tur är historia nu, och jag är på väg tillbaka till mig själv, det känns enormt skönt!

Grym träning idag, samt veckans nakna sanning

Körde ett hårt pass på gymmet idag, hårt styrkträningspass. Testade lite nya övningar och det gav resultat, jag var helt svettig och slut idag. Plus lite crosstrainer. Det känns mycket bättre nu än vad det gjorde i början av veckan, men idag kände jag av andningen igen, men jag hoppas det försvinner. Jag vill inte ta mer medicin nu.

Jag vet att jag har varit dålig på att blogga den senaste tiden, men det beror inte på ointresse, utan på att jag haft mycket att göra med allt annat, det är skolan framförallt, men även Brylla. Men jag försöker hinna med ett inlägg så fort jag kommer åt.

Min kära sambo tog ett kort på mig bakifrån idag, hon skrattade och sa "Nu har du ett fint kort till bloggen". Jag vet inte om det är så fint, men det beror på hur man ser det. Det är nog dags för lite nya kläder snart iaf.

Jag har ju tyvärr missat att lägga upp veckans nakna sanning men här här den också, ber om ursäkt för förseningen. Jag ska försöka be om hjälp att sammanfoga första bilden och den här, så syns skillnaden lite tydligare.

Allt gott kära vänner, tack för att ni följer mig. Det är bara 4 veckor kvar av utmningen nu, slutspurten!

En skön dag på gymet...

Idag tränade jag tillsammans med min gamla granne Irene, vi körde lite styrketräning tillsammans, och peppade varann, provade lite olika nya övningar och det var skoj. Sen kom Jenny och hon visade sig vara en riktig fena på olika övningar och visade oss lite nya aktiviteter som jag lätt kan säga att jag aldrig provat förut. Det var är kul att hitta lite nya infallsvinklar, vad man kan göra med en pilatesboll och ett par hantlar bara. Efter det skulle jag köra lite kondition men tiden rann ifrån mig och det blev väldigt sparsamt med det, tyvärr.

Nu sitter jag och försöker göra klart det sista inför morgondagens hemtenta, och det känns bra. Men samtidigt laddar jag för att träna vidare i helgen, imorgon tror jag tyvärr inte jag hinner med, men vi får se.

Dagen har runnit ifrån mig och min sambo låg i sängen när jag stack och tränade imorse, så tyvärr inget kort idag heller, gör ett nytt försök imorgon.

Allt gott och en riktigt trevlig helg!

På väg tillbaka...

Jag känner att lusten är på väg tillbaka och det känns rätt, körde på med konditionsträning igår. Totalt blev det omkring -1000 kcal. Och det kändes mycket bra. Idag var jag tvungen att avstå från träningen eftersom jag hade skola och sen ta hand om Tyra eftersom Therese jobbar kväll. Men jag känner mig laddad inför imorgon. Det slog mig igår att jag totalt glömt av veckans bild också. Men det kommer imorgon.

Tyvärr har jag lite för mycket skola och för lite tid till annat just nu, men jag har inte slutat träna. Kör hårt och lev väl!

Ut ur dimman...

Idag var jag ner och körde ett styrkepass, hade tänkt konditionsträna också, men jag orkade inte. Efter det åkte jag hem och fixade lite så iväg till skolan. Där höll jag på att somna, så jag köpte mig en redbull. Jag brukar inte dricka energidryck eller sånt, men idag var det som jag klev ur dimman. Plötsligt blev jag mycket piggare, gladare och mer motiverad till allt. Jag tänkte tillbaka på medicinen jag fick mot en infektion i lungan och insåg att det var så här jag mådde under hela hösten. Trött, slut, orkeslös, glädjelös och omotiverad till allt. Jag börjde med min medicin igen för ungefär två veckor sen efter ett läkarbesök där jag skulle testat för jag har inte känt mig helt kry, och fick då rådet att ta medicinen en månad till. Och det är precis vad Therese sa till mig för ett par dar sen, "Du ser ut som du gjorde i höstas, du saknar livsgnistan, det syns på ögonen". Och det är precis så jag känt mig, depprimerad, less och orkeslös. Nu ger jag upp den medicinen och låter kroppen själv ta hand om resten även om det tar lite längre tid. Hellre glad och lite besvär än tvärdeppig och "frisk".

Jag har ljugit, inte bara för alla andra utan även för mig själv, förnekat dimman som legat över mig. Nu känner jag hur livsandarna återvänder och hoppas det är det som är felet, har inte känt igen mig själv sista tiden. Men nu jävlar...

Skitvecka!

Jag har inte bloggat på ett tag, det har varit lite för mycket av allt helt enkelt. Jag är "halvdålig", på väg att bli sjuk, men det bryter inte ut. Grabbarna har varit här och när min sambo jobbat kväll så har jag kommit av mig lite. Jag har tränat dåligt hela veckan, "bara" 4 dagar, och max en timme per gång. Nu försöker jag ladda om batterierna komma tillbaka till en ny energifylld träningsvecka.

Viljan finns under ytan, det gäller bara att släppa fram den. Jag åker ner imorgon efter att jag lämnat barnen på skolan, kl 08.00. Jag hoppas vi ses där då...

Allt plus är minus...

Så var det dags för dagens invägning, jag kände mig lite krasslig, känns som jag håller på att bli sjuk, förkyld skulle jag tro. Kände mig allmänt hängig och det värker till och från i höger öra. Men det var med spänd förväntan jag gick in på Må Bättre idag. Det har inte känts så bra de senaste dagarna, har inte riktigt orkat med allt jag velat, så det är ju klart att jag var lite orolig, samtidigt känns det ju att jag gått ner, och det känns som jag rasar i vikt varje dag. Så jag ställde mig på vågens, som visade 143 kg, det är alltså 3,6 kg ner på tre veckor, totalt 10 kg. Det känns ju riktgt bra. Och så mätningen, jag hade minskat i muskler och lite i fett men det är iaf neråt, och jag har inte kunnat träna som jag vill de senaste tre veckorna. Jag känner mig som en vinnare oavsett, vi gjorde en koll med måttbandet också, 120 cm runt magen, det är -7 cm till. Jag börjdade på 139 cm, så totalt -19 cm. Det är helt galet va glad jag blev då.

Vi pratade om kost och som jag misstänkte har jag ätit lite fel, numera blir det inga mer jordnötter kvällstid, ingen banan i kvälls smoothien. Nu menar jag inte att jag äter det varje kväll, men tyvärr lite för ofta. Istället så blir det enbart ägg och vatten om jag ska ta något alls. Försöka äta kolhydraterna under frukost och lunch istället.

Så är det ju dags för veckans nakna sanning, med en bonus bild, som Therese tyvärr inte hade tid att hjälpa mig med, så håll till godo... Nu kämpar jag vidare, genom att vila mig i form imorgon, så hoppas jag förkylningen släpper eller bryter ut.

13 mars 2012 (Det var ett stressat kort och jag tänkte inte på att le.)

13 mars 2012 

19 cm är ganska mycket på sex veckor... 

Ny vägning, halvtid i utmaningen!

Imorgon ska jag väga och mäta mig igen. Utmaning har pågått i sex veckor nu, halva tiden kvar. Jag har varit lite dålig på att blogga ett par dagar men jag har legat lågt eftersom jag haft mycket med skolan just nu, och träningen har flytit på som vanligt, körde styrka igår och lite kondition idag (eftersom jag inte får träna 24 timmar innan vägning). I övrigt känner mig lite seg idag, funderar på om jag är påväg att bli sjuk eller vad det är. Huvudvärk och mår lite illa, känner av höger öra. Kanske är det min manliga velighet eller?

Nåja oavsett hur jag mår så blir det nytt ilägg imorgon, med mer information om hur det gått. Det känns iaf som jag fortsätter gå ner, och det känns kanon. Marie på Må Bättre påpekade hur "snygg" jag blivit, och sen kom det fler och påpekade att det börjar synas rejält att jag gått ner, och det är inte utan att man drar lite extra på smilbanden.

Med de orden avslutar jag dagens inlägg. Må gott...

Aktiv vila, konditionsträning.

Kändes bra idag när jag skulle köra lite kondition, hade en plan för att kunna köra lite olika maskiner utan att stå på samma och tröttna. Så jag körde först crosstrainer, sen rodd, sen armcykel, tog i lite för mycket på allihopa så jag orkade inte ett varv till, utan gav upp efter 5 min crosstrainer andra varvet. Men totalt 60 min konditionsträning, intervall. Det känns kanon och nu laddar jag inför ett styrke och konditionspass imorgon.

Jag har fått tillbaka lusten att träna, och det känns så bra, tyvärr blir det lung träning på måndag eftersom jag ska väga och mäta mig på tisdag igen och då får jag helst inte träna 24 timmar innan. Jag har ju tyvärr varit skadad i nästan tre veckor så jag vet inte vad det blir för resultat, men jag har försökt så gott jag kunnat och allt minus är plus för mig.

Med det önskar jag er alla en fortsatt trevlig helg! Kramar

Ut ur dimman...

Idag hade jag bestämt mig för att träna, men jag var sjukt omotiverad. Kände ingen lust alls, gick som i en dimma, efter att ha "drogat" ner mig med värktabletter i två dagar. Samt att jag har börjat med en astma medicin som gör mig dåsig och trött, igen. Efter mycket om och men tog jag mig ner till Må Bättre iaf. Jag fick lite panik och började prata med folk om annat och letade efter ursäkter att gå hem utan att göra något. Dessutom började tiden rinna ut för jag skulle hämta Tyra på dagis också. Då tänkte jag nu eller aldrig, och så körde jag ett ganska kort men väl så intensivt styrkepass, så jag flåsade medan jag satte på mig ytterskorna, i min rush för att hämta Tyra. Och efter det började det vända, lusten kom tillbaka och jag kände mig så jävla stolt över att jag tog mig ner och över att jag faktiskt tog tag i det.

Jag vet inte varför men jag tappade motivationen rejält när jag gjorde illa knät igen i onsdags, så jag beslöt mig för att ta en vilodag igår, och köra idag. Och sen all medicin gjorde ju som sagt inte saken bättre. Men nu är jag på väg ut ur dimman, knät värker inte alls längre och jag känner mig mycket mer peppad än igår. Så imorgon blir det ner igen för ett hårt konditionspass... Jag är tillbaka!

Hoppas vi ses, om inte så trevlig helg!

Lite humor, lite smärta och lite naket

Idag var jag riktigt trött efter gårdagens pass. Men jag hade bestämt mig för att göra ett försök iaf. Jag och Stefan bestämde igår att göra sällskap till dagens pass och jag började med ett 30 min Core pass. Min utvecklingspotential där är enorm. Jag hängde inte med alls kändes det som, dessutom begränsades jag av rädslan för att göra illa knät. Men när jag insåg hur fantastiskt ovig och vilken dålig kordination jag faktiskt har, blev jag full i skratt. Kände mig som en okokt spagetti, fast tjockare. Jag var så långt i från att lyckas att jag inte kunde låta bli att bryta ihop. Samtidigt kan jag bara bli bättre.

Efter det kastade vi oss i 30 min Easyline. Det var mycket folk, och jag tog det lugnt med benövningarna men annars körde jag på, trots att gårdagens pass gjorde sig påmint och min ork inte var riktigt på topp. Sedan var det dags för bodypump, och även här tog jag det relativt lungt. Det kändes som mina muskler kokade, framförallt biceps. Jag har verkligen tömt allt idag, så skulle jag i slutet försöka göra armhävningar, stående på knä och när jag skulle resa mig kände jag hur något hände i knät och smärtan var ett faktum. Jag kände på knät och upptäckte att vänste knäskål satt helt lös till skillnad höger som var helt fast, det kändes lite läskigt. Samtidigt var det bara smärta, jag kunde röra benet som vanligt. Så det var "bara" smärta idag och då hade jag ändå undvikit att göra benövningarna, eftersom jag var rädd att göra illa mig. Men men det är väl bara att ta lärdom och vila lite till. Suck!

Nåja jag kom på att jag glömt lägga ut veckan nakna sanning. Jag tog bilden igår förmiddag, men alla studier gjorde att jag totalt glömde av den så här kommer veckans bild. Det börjar arta sig skulle jag vilja säga, och då är det "bara" vecka 6 än så länge. Halva tiden av utmaningen, men bara början på min nya livsstil.

Nog händer det saker...

Dags att klippa mig också inser jag.

Nu ska jag ladda det sista inför morgondagens dugga. Allt gott!

Träna eller plugga, det är frågan?

Skönt träningspass idag. Inledde med styrketräning, tyvärr kände jag mig lite stressad men det gick förhållandevis bra. Efter det körde jag ett Easylinepass på 45 minuter. Och avslutade med armcykling, rodd och crosstrainer. Tog ut mig totalt, det var riktigt skönt. Men nu är jag sugen på mer träning, tyvärr vet jag inte om tiden tillåter mig att träna imorgon, jag har en dugga jag måste plugga på, den är på torsdag och jag känner mig inte helt säker. Tanken är att köra Core 09.00, Easyline 09.30, Bodypump 10.00, sen hem och plugga igen vid 11.00. Det borde ju funka.

Det som gjorde det extra kul idag var att det var så många jag känner som var där, igår var det inte någon som jag tränade med, men idag var det en handfull. Även om ingen höll på lika länge som jag så avlöste de varann, riktigt trevligt med andra ord, och dessutom blir det bättre träning när man peppar och pushar varann.

Nu måste jag återgå till studierna. Men jag hoppas vi ses imorgon om jag beslutar mig för att träna...

På väg tillbaka...

Jag kände mig som första dagen när jag klev in i Easy Line salen idag. En massa okända människor, fast ändå inte. Några kände jag igen visade det sig till slut. Jag var dock helt omotiverad när jag klev in i salen, och funderade på hur det skulle gå, skulle knät hålla, skulle jag få tillbaka gnistan? Helst av allt ville jag bara fly ut och gå hem, krypa ner under täcket och gömma mig. Vet inte varför, men så kände jag. Efter ett tag började jag få tillbaka suget, och svetten började rinna, musklerna skrek åt mig att ta det lite lugnare, jag kände hur flåset började komma, jag var redo att gå upp av utmattning denna gång och då hör jag Lisas ljuva stämma, då är vi klara med uppvärmingen, dags för vatten, sen kör vi 45 sekunder i 10 minuter. Det känns att jag varit borta. Jag kunde inte göra alla övningar som det var tänkt på grund av knät, men jag hittade alternativ. När passet var klart kände jag mig laddad och ville köra mer, men tyvärr fanns det inget pass som passade mig, så jag körde en timmes armcykling intervall istället, avslutade med lite crosstrainer sen avslutade jag dagen pass, nöjd och glad. Är mycket mer peppad inför morgondagens utmaning.

Vidare hade vi möte med gruppen nu på kvällen vi pratade proteiner och fetter, vilken djungel, men nu vet jag lite mer iaf. Vi fick goda nyheter, nu vägde vi oss vid lite olika tillfällen men tillsammans har vi hittills gått ner 52 kg, på 4 veckor. Varav jag har gått ner 8,7 kg fett. Vi hade ökat 7,9 kg i muskelmassa tillsammans, jag stod för 4,8 av dem, det känns lite märkligt.

Men sammanfattningsvis så känns det mycket bättre idag, även om jag gärna kört ett till pass istället för armcykel idag. Imorgon blir det styrketräning och sen Easyline, samt ett konditionspass kanske...

Nu eller aldrig...

Så känns det lite grann, nu eller aldrig. Imorogn ska jag försöka vara med och köra lite pass. Jag måste, för idag gick träningen uruselt. Jag körde styrketräning och jag har nog aldrig varit "starkare" samtidigt så var jag sjukt omotiverad, och kände inte alls för att träna. Men så hamnade jag i en diskussion med en tjej som tränar där och det var då det slog mig, jag saknar mina endorfin kickar. Jag har inte tagit ut mig och blivit så slut som jag annars blir när jag kör passen. Nu ger jag upp innan jag får den där "kicken", av tristress. Det är så sjukt tråkigt att köra armcykel, crosstrainer, cykling osv. Fast jag har film och försöker göra saker för att koppla bort så tror jag att jag ger upp för tidigt. Knät känns bättre och därmed så vill jag försöka. Imorgon tänker jag köra på, även om jag ska vara försiktig med knät.

I övrigt har det varit en bra dag, min äldsta fyller 10 på tisdag, så vi valde att fira honom idag, eftersom han åker till sin mamma imorgon. Det var en dag i frestelsens tecken. Tre omgångar med glass, grädde, maränger och chokladsås dukades upp under dagens öppet hus. Bullar, chokladflarn och annat smaskens bjöds det på, men jag åt inte något av det, jag gjorde en fruktsmoothie åt mig själv, drack kaffe och åt ett ägg istället. Det var jobbigt, men jag klarade det. Ovanstående delikatesser är några av mina absoluta favoriter, så det var verkligen en prövning, men jag klarade det! Och fick mycket beröm av min älskade T för att jag är så duktig, det är tur att ni finns, ni som peppar och stöttar, annars vet jag inte hur det här skulle gå.

Imorgon är ny dag, en ny möjlighet att förändra och göra världen lite bättre...

Motivations dipp

Jag har varit lite slö när det gäller att uppdatera min blogg nu, men jag har kört på, tränat men inte försökt att anstränga knät. Är lite less på att höra allt gnäll själv faktiskt. Men har smärtan försvunnit nästan helt och jag kan räta ut benet, även om det knakar och brakar när jag gör det. Känns som det äntligen är på väg att släppa helt. I och med att jag inte kunnat träna så mycket har jag inte heller tagit ut mig som jag velat göra när jag tränat, utan bara kört styrketräning och arm/bencykling, det blir lite tröttsamt i längden, därav har jag nog haft en liten dipp. Skolan tar en massa energi också. Men jag hoppas som sagt på att kunna börja grupp träningarna igen, förhoppningsvis redan på måndag. Då tar jag ut mig mer och det känns som det ger mer.

Imorgon blir det lite styrketräning och lite kondition, sen måste jag hem för min äldsta blir 10 år på tisdag, och han åker till mamman på måndag så vi passar på och firar honom imorgon istället. Sen kör jag hårt från och med måndag om allt går enligt planen.

Hoppa du haft en bra helg...

Tidig träning, lång dag!

Idag var jag ner och tränade redan kl 07.00, det var riktigt skönt, när jag var klar så var det massor kvar av dagen och jag borde ha fått massor gjort, istället däckade jag på soffan och sov bort två timmar. Kändes lite sådär, men skönt var det.

Imorgon blir det ett styrkepass och kondition för hela slanten, längtar verkligen till jag kan köra pass igen, jag har lite dålig diciplin och tar inte ut mig så mycket som jag borde när jag inte har någon "piska eller morot". Men det är väl bra att vila sig i form också.

Trevlig helg!