tisdag 21 februari 2012

Vecka tre, vägning och mätning...

Så var det då dags för vägning och mätning igen. Jag var lite nervös, men inte orolig. Jag hade ju "fuskat" förra helgen då jag blev kidnappad och druckit öl. Så skadade jag knät i fredagas och inte tränat på hela helgen. Samtidigt så visste jag att jag gjort allt jag kunnat. Och jag känner mig tillfreds med mig själv. Lite försenad haltade jag in till Lisa och hon var nog lika förväntansfull som mig kändes det som. Hon tog fram vågen och jag tog ett djupt andetag och klev upp. Förra gången blev jag glad att den gav utslag, då stod den på 149,6. Och nu, två veckor senare 146,5. Tre kilo ner, det kändes mycket bra, biomätningen visade på 1,8 kg fett ner och 0,5 kg muskler ner. Det kändes också okej, men så var det dags för mätningen. Förra gången var det 135 cm, nu var det 127 cm, alltså -8 cm, totalt -12 cm på tre veckor och det känns. Det gjorde mig riktigt glad. Det går verkligen åt rätt håll. Ingen Biggest Looser invägning men jag har inte så bråttom heller, jag tokbantar inte, jag försöker ändra min livsstil. Appropå Biggest Looser fick jag mig en peppning av Robert Wickström (från Biggest Looser Sverige 2012) idag, det gjorde mig väldigt glad.

Efter det körde jag styrketräning, och ökade igen på mer än hälften av maskinerna. Dock så undvek jag benpressen, av förklarliga skäl. Kände mig stark och nöjd. Då dök Ryan Garryson upp, han klappade mig på axeln och sa bra jobbat. För er som inte känner eller vet vem han är så är han "en av de där snygga". Vältränad och rätt klädd, dagen till ära svettig som han duschat. Han berättade att han tränat intervall löpning idag. Gav mig en hel del bra tips om träning och peppade mig. Nu "känner" jag honom lite sen innan då han och brorsan spelade musik ihop tidigare. Men det är så jäkla kul när han kommer fram och pratar och peppar. Till saken hör att det var inte längesen han också var överviktig. Men han har tränat och kämpat för att se ut som han gör idag, och det sporrar mig att kämpa än mer. Och det är just det jag menade när jag tidigare påpekade när man ser "en sån där" på gymmet. De ser ut som de gör av en anledning, och om mitt mål är att se ut så, då måste jag också kämpa. Är mitt mål något annat, ja då finns det många andra att titta på. Var och en har ju sina mål, vissa vill bara hålla sig i form, eller bara gå ner lite i vikt, träna för att det är skönt eller vad det nu kan vara. Jag gör det först och främst för att JAG vill gå ner i vikt, jag vill kuna springa och leka med mina barn och inte bli stående och flåsa i en halvtimme för att jag ägnade två minuter åt att busa med barnen, för att min sambo ska kunna vara stolt över mig, men framförallt för att JAG vill ha ut mer av mitt liv. Jag är så trött på att vara trött och inte orka hela tiden. Trött på att förneka min egen spegelbild, trött på att skämmas när jag ser mig själv på kort. Men sanningen är ju att alla andra ser mig hela tiden även om jag själv inte såg mig så och bara för att jag har förnekat hur stor jag faktiskt var så så var det ett försvar jag hadde. Jag har länge velat hitta en "väg ut". Nu har JAG det och det är MITT val. Och jag är så glad att jag äntligen hittat något som passar mig.

Må Bättres mångfald gör träning kul, deras tränare gör träning kul, och det passar MIG. Efter Ryan kom det fram fler som berömde mig för att jag kämpar, det var väldigt roligt. Det var två stycken jag kände igen och en jag inte kände igen. Det kändes lite snopet när jag inte kunde träna som vanligt med knät, men glad blev jag. Men det är återigen det som gör Må Bättre så bra tycker jag, den lättsamma och trevliga stämmningen.

Nu spårade jag ur lite, men som sagt jag var vid styrketräningen. Efter det körde jag armcykling i en timme och bencykling nästan en timme. Jag blev så sporrad av Ryan så jag tog i lite mer än mitt knä gillade, så imorgon blir det "bara" armcykel och låter knät vila lite imorgon. Jag har tänkt att ta det lugnt med träningen den här veckan och komma tillbaka nästa. Men vi får se hur fort knät repar sig, det är svårt att låta bli.

Med det så avslutar jag med dagens nakna sanning.
31 jan 2012 - 152,4 kg - 139 cm
21 feb 2012 - 146,5 kg - 127 cm
31 jan 2012 - 152,4 kg - 139 cm
21 feb 2012 - 146,5 kg - 127 cm  
Må väl och ta hand om dig!

8 kommentarer:

  1. heja heja heja heja! till sommarn ska vi brottas lite du och jag! :9

    SvaraRadera
  2. Sjukt bra jobbat! Jag är så imponerad!!
    Du är grym!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anna. Du inspirerar mig med, Du är grym. :D

      Radera
  3. Va! Har du bytt kalsonger? Fast det gått så kort tid emellan....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag trodde ingen skulle märka det... :/

      Radera
  4. I think it should be only natural to encourage each other in this Fredrik. It makes me so happy to see others want to make this change in their life. It not a easy thing to do or everyone would do it. But it is more then possible. I hope your knee gets better. Keep it up man. See your ass at the gym! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag håller helt med dig Ryan, jag är likadan, men jag uppskattar verkligen att du peppar mig. Jag har precis fått en omgång massage så nu känns knät än bättre. Ill be there again tomorrow. :)

      Radera